fredagen den 15:e januari 2010
Yngsten kollar på bostäder...
....och mitt hjärtebarn blir bara mer och mer tyst och sorgsen . Jag hatar när människor säger till mig -Man asså så här kan du inte ha det ! Nähä ? Vad ska jag göra då ? Lägga mig ner och dö ? Vad gör man med en ung man som totalt har tappat tron på sig själv och omvärlden ? Jag gör allt jag kan för att hjälpa honom . Mitt älskade , älskade barn. Jag hoppas så att han orkar leva vidare .
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 Har nåt att säga:
Tänk om det vore enkelt: att hitta sitt sammanhang, sin gemenskap och något meningsfull att ägna sig åt är svårt. Er son har åtminsone föräldrar som bryr sig om honom och älskar honom. Kram!
Blir så ledsen när jag läser om din son , skönt att just du er hans mamma, många skulle inte kämpa som dig , tyvärr!!
Kram ♥
Kära nån! Vad ska man göra? Livet är inte rättvist, men när man är ung borde man få vara glad och ha det bra.
Många varma tankar och kramar till er!
Ibland önskar man att de som kläcker ur sig en massa floskler typ, det du ger exempel på och "det är väl bara att rycka upp sig", skulle få uppleva det helvete som man upplever, för att kanske få lite förståelse. Fast det helvete man bär på är inget man önskar någon annan .
Tack till er mina fina sockerskorpor!
Jag vet aldrig vad jag ska "säga"-det är så obegripligt o sorgligt- som du säger, vad ska man göra? Han mådde ju bra i england-söka en utbildning där? Nya människor o miljöer utan allt det gamla som sitter fast ?
Fan jag hatar förståsigpåare-om folk levde sina egna liv och gav fan i andras så kanske världen skulle se lite bättre ut på vår nivå ;)
Skicka en kommentar